Svenska bokstaveringsalfabetet

Från Täpp-Anders
Hoppa till navigeringHoppa till sök


Bakgrund

Svenska bokstaveringsalfabetet som det i dag används för telefoni. Bokstavering utförs genom att varje tecken i ordet ersätts med bokstaveringsnamnet. Namnen är valda för att ha god uppfattbarhet och inte kunna sammanblandas med de andra namnen och därför är de standardiserade och skall helst inte bytas ut mot egna varianter på namn. Namnen är valda för att vara tvåstaviga och korta men inte för korta. Detta anses öka läsbarheten.

Officiell ställning

Utanför gamla dokument från Televerkets tid, bortsett från flygets reglemente samt försvarsmakten finns det väldigt lite som egentligen pekar ut ett särskilt bokstaveringsalfabet med någon särställning. Sannolikt behövdes det knappast när de flesta män gjorde värnplikt en gång i tiden och i vart hem fanns det med i en telefonkatalog som låg lätt tillgänglig på en särskild telefonmöbel i hallen.

Trots att jag och flera intresserade har letat har vi egentligen inte kunnat finna något dokument som pekar ut som ger det en officiell ställning. Om någon har en idé om ett sådant dokument, var det kan finnas eller liknande så maila gärna med information för det vore intressant att se.

anders@sikvall.se

Ändringar i alfabetet över tid

Bokstaveringen från äldre tider "Harald" ändrades till "Helge" för vid vissa dialekter och under svåra förhållanden kunde den misstolkas som "Adam" i stället.

Stockholmare bör tänka på sitt uttal när de bokstaverar Z eftersom "zäta" inte uttalas med bredd ä-ljud utan kan ibland låta som "seta" vilket lätt missuppfattas som "cesar" detta har jag själv råkat ut för som gjorde lumpen i närheten av Stockholm.

Siffran ett (1) som tidigare bokstaverades som "etta" har bytts till enstaviga "ett" på grund av att den förväxlades ibland med "åtta". Även så har skett mellan "fyra" och "sjua" som under dåliga förbindelser lätt kan låta likadana. Man valde då ändra till "sju" i stället vilket gör det enstavigt och lättare att skilja.

Dialektalt i södra Sverige bör man uppmärksamma att i t.ex. Skånska kan "Bertil" (som ibland uttalas som "bartil") och "Martin" uttalas ganska lika. Har man den dialekten kan det vara bättre att använda sig av ett utbyte av "bertil" till exempelvis "berit".

Flygets avvikande Olle

Inom flyget används samma bokstaveringsalfabete vid svensk kommunikation förutom att bokstaven "O" inte uttalas som "Olof" som i det militära bokstaveringsalfabetet utan som "Olle". Varför denna skillnad har uppstått vet jag inte med säkerhet.

Se referenserna nedan.

Referenser

  1. "Försvarsmakten: Handbok Samband telefonering"
  2. "Transportstyrelsens författningssamling, TSFS 2019:36, Transportstyrelsens föreskrifter om radiotelefoni och fraseologi"

Svenska bokstaveringsalfabetet

Nedan följer det aktuella bokstaveringsalfabetet.

Bokstäver

  • A - Adam
  • B - Bertil
  • C - Cesar
  • D - David
  • E - Erik
  • F - Filip
  • G - Gustav
  • H - Helge (tidigare Harald)
  • I - Ivar
  • J - Johan
  • K - Kalle
  • L - Ludvig
  • M - Martin
  • N - Niklas
  • O - Olof / Olle (Olof i det militära, Olle inom flyget)
  • P - Petter
  • Q - Qvintus
  • R - Rudolf
  • S - Sigurd
  • T - Tore
  • U - Urban
  • V - Viktor
  • W - Wilhelm
  • X - Xerxes
  • Y - Yngve
  • Z - Zäta
  • Å - Åke
  • Ä - Ärlig
  • Ö - Östen

Harald böts till Helge eftersom det under svåra trafikförhållanden kunde misstolkas som Adam, särskilt om det uttalades på vissa dialekter. Vid uttal av Zäta är det viktigt man inte låter ä-ljudet glida mot ett e då det kan misstolkas som Cesar.

Siffror

  • 0 - Nolla
  • 1 - Ett
  • 2 - Tvåa
  • 3 - Tre
  • 4 - Fyra
  • 5 - Femma
  • 6 - Sexa
  • 7 - Sju
  • 8 - Åtta
  • 9 - Nia

Interpunktion

För vissa specialtecken samt vissa procedurtecken finns också rekommendationer.

  • Kommatecken - DECIMALKOMMA
  • Punkt - PUNKT
  • Parentes - VÄNSTER respektive HÖGER PARENTES
  • Plus och Minus - PLUS och MINUS

Procedurtecken

Det har sagts mig att det har åtminstone funnits vissa av de procedurtecken som används för morsetelegrafi även inom telefonin men sannolikt använder man helt enkelt talade instruktioner som var god dröj eller var god kollationera och svaret jag kollationerar ... varpå mottaget meddelande läses up.

Exempel

Namnet "Sikvall" bokstaveras enligt följande:
Sigurd, Ivar, Kalle, Adam, Ludvig, Ludvig

Anropssignalen SM5UEI bokstaveras enligt följande:
Sigurd, Martin, Fem, Urban, Erik, Ivar