Kaffe

Från Täpp-Anders
Version från den 17 februari 2013 kl. 09.54 av Anders (Diskussion | bidrag) (Adenosinreceptorn och Koffein)
Hoppa till: navigering, sök

Kaffe vad skulle man göra utan det. Här finns lite information om kaffe som jag samlat på mig under åren som jag älskat kaffe.

Historia

Kaffet kommer från Etiopien där kaffedrickandet har sitt ursprung för ca 2000 år sedan. Det fick därefter spridning via Arabiska halvön till Turkiet och nådde Europa under slutet av 1600-talet. Det tog rejäl fart under 1800-talet och har under olika epoker förbjudits och alltid hållits högt av kaffeälskare i hela europa.

Under koloniseringen av Sydamerika tog man med sig kaffebönan dit och med hjälp av slavar och stora arealer kunde man snart anlägga enorma kaffeplantager för att förse den allt mer stegrade efterfrågan hemma i den gamla världen. Under 1900-talet och framåt har drycken fått en ännu starkare ställning i Afrika, Amerika och Europa och de som konsumerar mest kaffe per capita i dag är Finländare och Svenskar.

I Sverige ligger kaffedrickandet på ca tio kg rostat kaffe per person och år. År 2010 producerades 7,4 miljoner ton kaffebönor och de främsta odlarländerna i dag är Brasilien, Vietnam, Indonesien, Colombia och Etiopien.

Bönor

Det finns flera hundra olika varianter av kaffebönor men de stora huvudsakliga kan vi räkna upp här och de är också dessa som odlas kommersiellt för kaffeframställning:

Coffea Arabica
Detta är den mest kända och också den som anses finast av kaffeälskare världen över. Den kommer troligen från Etiopien från första början men odlas numera i stort sett i alla kaffenationer världen över. Arabica tycker om högre höjder och växer gärna på bergssluttningarna. Beroende på var kaffet växer kommer smaken variera ganska mycket.
Coffea Robusta
Denna kaffeväxt är härdigare och växer bättre på höjder under 900 meter över havet. Man blandar gärna Arabica med Robusta då det är mycket billigare och har en lite lenare smak. Det mesta av kaffet som är vacuumtorkat görs av Robusta eftersom det är billigt och spelar mindre roll för slutresultatet.
Coffea Liberica
En väldigt ovanlig kaffesort, endast några få procent av världens kaffe kommker från denna sort. Jag skulle vilja stifta mer bekantskap med denna böna.

Även om Brasilien producerar mer än 35% av världens kaffe i dag så anses det sällan som den bästa kvaliteten. Det är ett kaffe som inte utmärker sig nämnvärt har en ganska söt och neutral smak.

Colombia är nummer två när det gäller produktionsmängd och har ett kaffe med mycket rikare smak. Fortfarande relativt sött men med en viss syra och beska som är mycket mer nedtonat i det brasilianska kaffet. Afrikanskt kaffe från länder som Etiopien, Kenya och Tanzania har ofta fruktig smak och mild syra medan kaffe från Sumatra, Nya Guinea har en mer uttalad syraton.

Java har däremot väldigt låg syra och kaffe från Jamaica är väldigt rikt på arom och välbalanserat, några av världens absolut bästa kaffesorter kommer från bergen på Jamaica och exempelvis Blue Mountain är en av mina absoluta favoriter när det gäller kaffe eftersom jag uppskattar en mörkrost med balanserad syra.

Bönors kemi

Kaffebönor innehåller mellan 1,1-1,4% koffein. Koffeinet är ett ämne i en hel grupp ämnen som har uppstått som ett sätt för plantor att skydda sig från insektsangrepp, gruppen kallas för alkaloider och som innehåller många ämnen som ger kraftig påverkan på människors nervsystem. I denna grupp återfinner vi såväl kokain, stryknin, atropin, morfin med flera. Kaffe är dock en relativt mild drog i denna bemärkelse liksom den nära besläktade alkaloiden teofyllin och teobromin i te (te innehåller även koffein som dessutom är huvudalkaloiden i drycken).

Robusta har högre koffeininnehåll än Arabica.

Dryck Storlek Koffein [mg]
Bryggkaffe 12 cl 90-120
Espresso 6 cl 100-150
Frystorkat kaffe 12 cl 60-80
Te 20 cl 40-60
Jolt cola 33 cl 71
Coca Cola 33 cl 45
Pepsi Cola 33 cl 37

Adenosinreceptorn och Koffein

Koffein i kroppen fungerar som en adensoinreceptorantagonist, dvs binder till denna receptor och bloickerar den och på så vis förhindrar adenosin att binda till den samma. Ämnen kan vara antagonister mot en eller flera av de fyra olika receptorerna, koffein binder till två av dem A1 samt A2A medan teofyllin binder till alla fyra, dvs även till receptorerna A2B och A3.

Adenosin är en viktig neurotransmittor i det centrala nervsystemet och dess funktioner är inte fullständigt kartlagda ännu. Adenosin verkar dock när det binder till sin receptor förmedla en känsla av trötthet medan när koffein gör det så sker tvärt om en stimulerande effekt. Detta kan bero på att själva trötthetskänslan i själva verket utgörs av en lägre koncentration av adenosin och när koffeinet upptar receptorn finns det fler fria adenosinmolekyler som motverkar trötthetskänslan. Den exakta dynamiken här är inte utredd.

Odling

Kaffeträdet producerar sin första skörd efter fem år. Smaken på bönorna kommer bero mycket på var den växt och hur den växt, jordmån och sol. Det beror även på storleken på bönorna och hur mycket vatten de innehåller.

Efter skörden så klassas bönorna snabbt beroende på hur utvecklade de är. Genom att mäta bönornas densitet kan man avgöra mognadsgraden. Detta sker enklast genom att man häller dem i vatten, de bönor som sjunker snabbast har högsta densiteten och kan därför sorteras ut.

Efter tvättning så låter man bönorna soltorka över en period, de packas sedan i säckar av juteväv och får så ligga och mogna minst 90 dagar, ibland över flera år. Detta är fortfarande gröna bönor och efter mognadsperioden så sorterar man, ofta för hand, bort dåliga bönor och man sorterar bönorna efter storlek. Man vill hålla samman bönor av samma storlek för att senare ha kontroll på antalen av olika storlekar eftersom det påverkar kaffets slutgiltiga smaksammansättning.

Gröna bönor kan man köpa på olika ställen själv och faktiskt rosta helt på egen hand. Det är inte en svår procedur, men den skapar ganska mycket rök så det rekommenderas att man har god ventilation och har tillfälligt kopplat ur sin brandvarnare innan man sätter igång.

Rostning

När bönorna rostas får de sin karakteristiska bruna färg och det sker normalt i en rostningsugn. Bönorna förs in i en långsamt roterande trumma och rostas sedan i en temperatur av mellan 190-200 C.

Det som händer under rostningen är att en del av syrorna försvinner, en del aromer förstärks, en del av koffeinet avgår också och bönorna förlorar nästan 20% av sin vikt samtidigt som de ökar i storlek till nästan dubbla storleken. Under rostningen får de mjukhet i smaken eftersom stärkelse bryts ned och bildar enklare sockerarter vilka karamelliserar på ytan. Det ger bönorna en rund smak och en lite bitter klang.

Om du själv köpt gröna bönor kan du rosta dem i ugnen eller i en stekpanna. Se till att röra om ofta så de inte bränner på ena sidan bara utan får en jämn rostad ton. När de har rätt färg tar du dem från plattan eller ugnen direkt och låter dem svalna hastight. Jag brukar hälla ut dem över en kökshandduk så de sprids ut tunt och får svalna i fred innan de läggs i burk. Rostade bönor förvaras torrt och svalt (men frys dem helst inte).

Genom att rosta själv kan du skapa dina egna fantastiska blandningar förstås. Lär känna varje böna och dess rostningston, rosta dem separat och blanda sedan lagom proportioner. Detta är ett riktigt hantverk och det tar tid och tålamod att bli en duktig kaffeblandare!

Bryggning

Kaffebönor skall malas i samband med bryggningen. Att köpa färdigmalet anstår ej en entusiast även om det kanske kan verka enkelt. Det finns i dag så många fina kvarnar som säljs i specialiserade kaffebutiker. Min favoritkvarn har inställning för granularitet (hur finmalet det skall bli) samt motsvarande antal koppar bryggkaffe. Så jag ställer i regel bara in hur många koppar kaffe jag vill sätta på, trycker på en knapp och några sekunder senare kan jag hälla de malda bönorna i kaffefiltret.

Det finns många olika kaffebryggare och de har alla sina olika egenskaper. Jag föredrar en elektrisk bryggare en riktig Moccamaster som ger ett mycket bra kaffe och suverän kvalitet som är repeterbar. Nu för tiden är det väldigt vanligt med espressomaskiner i hemmen hos folk, tyvärr är de billiga inte alls så bra som en vanlig moccabryggare i mitt tycke. Jag tar en bra bryggkaffe över en dålig espresso vilken dag som helst.

Vatten är väldigt viktigt. Det mesta i koppen är varmt vatten så se till att använda vatten av god kvalitet, utan för mycket klor och att bryggapparaten hålls ren och fin mellan bryggningarna.