Antenntilt

Denna sida är under konstruktion och ej färdig ännu och därför kan väsentliga detaljer fortfarande saknas.

En riktantenns strålningsdiagram har normalt en huvudlob och därefter ett andal sidolober och möjligen en eller flera backlober dessutom. Huvudloben riktas normalt åt det håll där man vill ha god täckning men om man bygger cellulära nät är det också viktigt att signalen ej går för långt.

Öppningsvinkel

Antenndiagrammen används för att utläsa hur väl antennen fungerar i olika riktningar. I normalfallet pratar man också om öppningsvinkeln α som definieras som dubbla det gradtal man förflyttat sig från huvudlobens maxima till signalen har sjunkit 3 dB i horisontalplanet.

Denna vinkel är information som behövs för att planera hur man skall använda antennerna för att åstadkomma en bra täckning. Vanliga öppningsvinklar är 30°, 60°, 65° och 120° men det finns många andra varianter också.

Rymdvinkel

Rymdvinkeln är den vertikala öppningsvinkeln om man så vill. Den kallas för β och är för cellulära system rätt smal, sällan över 10° eftersom man vill ha effekten så väl samlad i markplanet som det är möjligt.

Rymdvinkeln definieras på samma vis som öppningsvinkeln men i det vertikala planet i stället för det horisontella. Det är rymdvinkeln som ligger till grunden för hur man ställer in en antenns tilt.