Fältstyrka

Från Täpp-Anders
Hoppa till navigeringHoppa till sök


Bakgrund

Fältstyrkan av en radiosignal avtar linjärt med avståndet från en sändare. Denna kan räknas ut med en enkel formel som stämmer utmärkt i fjärrfältet från antennen. I närfältet är det mer komplicerat.

Fjärrfältsdefinition

För fjärrfältet används vanligen följande approximation vid vilket avstånd från en antenn som vi kan säga iss vara i fjärrfältet:

r>2D2λ

Där D är antennens största utbredning i rummet i meter, för den dipol den totala längden, för en Yagi-Uda dess längsta axel, för en parabol omkretsen och λ är våglängden i meter. D2 är ett mått på antennens "antennarea" och säger något om fältbildning och utbredning i rummet.

Effekttäthet

Effekttätheten S i enenheten W/m² kan beräknas ur sambandet:

S=PG2πr2

Elektrisk fältstyrka

Den elektriska fältstyrkan uttrycks i regel som V/m eller i varianter därav. Vanliga varianter är t.ex. dBµV/m. Detta gäller i fjärrfältet.

E=30PGr

Magnetisk fältstyrka

Från elektriska fältet

Om du redan beräknat den elektriska fältstyrkan kan den magnetiska beräknas så som:

H=E377

Direkt från sändaren

Annars från sändarens effekt P och antennens antennvinst G fås:

30PG377r


Nära en elektrisk ledare

Nära en elektrisk ledare, till exempel drivet element hos en antenn så beräknas först strömmen i ledaren och därefter fås magnetfältet med relationen:

H=I2πr

Storhetssamling

Storheter och enheter på denna sida
Storhet Beteckning Enhet
S Effektdensitet W/m²
E Elektrisk fältstyrka V/m
H Magnetisk fältstyrka A/m
P Sändarens effekt W
G Antennens förstärkningsfaktor (dimensionslös)