Termiskt brus i repeaterlänk

I en repeaterlänk förekommer termiskt brus samt förstärkarbrus. Den totala brusfaktor en viss länk ger kan beräknas genom Friis formel för kaskadkopplade bruskällor och den totala förstärkningsfaktorn för systemet. Tillsammans ger detta den brusbelastning som en radiobasstation ser.

Detta brus är så kallat vitt brus och egentligen ej frekvensberoende. Det kan beräknas från den temperatur källan har och Boltzmanns konstant. Denna konstant fås genom beroendet $k_{B}={\frac {R}{N_{A}}}$ där konstanten motsvarar avogadros tal $N_{A}$ dividerat med allmänna gaskonstanten $R$.

Boltzmanns konstant har samma enhet som entropi och den kan uttryckas som:

$k_{B}=1,38065\cdot 10^{-23}\mathrm {J/K}$

$k_{B}=8,61734\cdot 10^{-5}\mathrm {eV/K}$

Detta ger oss den termiska brusenergin vid en viss temperatur i Joule:

$k\cdot T=E_{0}$

Eftersom Joule är w/s kan vi multiplicera med bandbredden i Hz och får därmed en bruseffekt i Watt som kan räknas om till dBm.

$k\cdot T\cdot B+30=N_{0}\ \mathrm {dBm}$

Vi kan därmed tabellera bruset hos en radiokanal med olika bandbredder och snabbt få oss en överblick var brusgolvet för en sådan detektor skall ligga:

$1,38065\cdot 10^{-}23\cdot 300+30=-173.83\mathrm {Hz}$

För en given bandbredd gäller då att detta termiska brusgolv som oftast avrundas till $-174\mathrm {dBm/Hz}$ att bandbredden kan adderas som ren ren logaritm enligt $10\cdot log(B)$.

System

Bandbredd

Brusgolv