TETRA

TETRA är ett sambandsradiosystem som är populärt bland "blåljusmyndigheter" i stora delar av världen. Det kan förses med militär styrka på kryptering vilket innebär att det är avlyssningssäkert. Systemet påminner mycket om klassisk landmobil kommunikationsradio eller PMR som den även kallas. TETRA-systemet är frekvenseffektivt och digitalt och är trunkat samt har lånat mycket teknik från GSM-systemet.

Radiointerface

TETRA är ett FDMA/TDMA-system med 25 kHz kanalraster och 4 tidluckor på varje kanal. Kanalnummer beräknas genom att man utgår från den närmast liggande hela 100-talet MHz och därefter helt enkelt räknar antal 25 kHz steg. Den exakta frekvensen kan dock vara förskjuten med 12,5 kHz vilket den ofta är i de flesta system. Se mer om ARFCN i ett annat avsnitt.

Duplexavståndet är normalt 10 MHz i TETRA där upplänken definieras som signalen mobilen sänder till basens mottagare 10 MHz under den frekvens basen använder för att sända till mobilen. Detta gäller i så kallat TMO-läke (Trunked Mode Operation). I DMO (Direct Mode Operation) använder man antingen samma frekvens i båda riktningarna (ingen duplex) eller ett frekvenspar med halv duplex.

Modulationen är PI/4 QPSK med sidbandsfilter för att förhindra störningar i angränsande kanaler. Detta innebär att det också uppstår en peak-to-RMS på 3,64 dB vilket innebär att man måste ha väldigt linjära förstärkare. Förekommer olinjäritet uppstår sidbanden igen i angränsande kanaler.

Frekvensplaneringen i TETRA bygger på att man på samma basstation måste separera sändarkanalerna med minst 6 kanalsteg. Detta bör man också försöka göra på omgivande basar men man kan gå ner till 3 kanalsteg om frekvensplaneringen kräver detta.

Tidsmässigt sker inte sändning och mottagning samtidigt i en radiostation. Radiobasstationer klarar detta men handburna eller fordonsmonterade apparater nyttjar vanligen endast en tidlucka i taget. Sändning sker då i tidluckan som kommer 2 steg efter den tidlucka man mottog i.

En tidlucka består av 255 symboler, varje symbol är 2 bitar. En frame består av 4 tidluckor och en multiframe består av 18 frames. I nedlänk används endast 17 ramar per sekund för trafikdata, den sista är reserverad för information om nätet, basstationen och för att skicka SDS-meddelanden.

SDS-meddelanden

SDS står för Short Data Service och motsvaras i GSM av SMS. Det är ett sätt att skicka små textmeddelanden till en terminal. Det används också ibland för att föra över begränsade mängder datatrafik, exempelvis som GPS-positioneringar hos terminaler eller för att styra vissa funktioner i nätet eller bakom.

Talkodning

Tal samplas med 8 kHz och kodas sedan med ACELP (Adaptive Code Excited Linear Prediction) och den resulterande dataströmmen är 4,567 kbit/s per talkanal som sänds i systemet. Kodningen har kritiserats för att snabbt ge burkigt och dåligt ljud när exempelvis buller förekommer och olika preprocessorer har implementerats för att filtrera bort buller innan man talkodar. Resultatet har i vissa fall varit en klar förbättring men kommer fortfarande långt från det ljud många är vana vid från analog radio där ett visst brus sällan är något problem.

ARFCN i TETRA

RAKEL är ett TETRA-nät som används av blåljusmyndigheterna i Sverige och använder det standardiserade frekvensbandet på 390-395 MHz och en duplex på 10 MHz för upplänken (som då hamnar på 380-385 MHz). Beräkningen av kanalnummer på RAKEL görs enligt basfrekvensen 300 MHz och en offset på 12,5 kHz.

ARFCN betyder "Absolute Radio Frequency Channel Number" och är ett sätt att numrera radiokanalerna som ursprungligen togs fram för GSM 900. Där blev detta en soppa eftersom när man utökade bandet så fick man hitta på kanalnummer som ej var negativa under basfrekvensen. I TETRA däremot är det relativt enkelt.

Frekvens till ARFCN ARFCN = (f - 12,5 - 300) / 0,025

ARFCN till frekvens f = ARFCN * 0,025 + 12,5 + 300

Första frekvensen blir då

Absolute Radio Frequency Channel Number (ARFC) i TETRA för blåljusmyndigheter

Frekvens (MHz)	ARFCN (Kanalnummer)
390,0125	3600
390,0375	3601
390,0625	3602
390,0875	3603
390,1125	3604
390,1375	3605
...	...
394,9875	3799

Privata nät som används på 400 MHz-bandet använder i stället 400 MHz som sin basfrekvens när man beräknar ARFCN. Därför kan man fråga sig om ARFCN är så "absolut" som namnet antyder då det är relativt en viss basfrekvens som man måste veta och exempelvis kanalerna i frekvensområdet 490-495 MHz numreras likadant som kanalerna i 390-395 MHz.

Ett nät som har 425-430 MHz utan offset får följande ARFCN:

Absolute Radio Frequency Channel Number (ARFC) i TETRA för blåljusmyndigheter

Frekvens (MHz)	ARFCN (Kanalnummer)
425,0000	1000
425,0250	1001
425,0500	1002
425,0750	1003
425,1000	1004
425,1250	1005
...	...
430,9750	1239