Okamura-Hata formel för urban radioutbredning: Skillnad mellan sidversioner
Hoppa till navigering
Hoppa till sök
Anders (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Anders (diskussion | bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 35: | Rad 35: | ||
<td>Tung urban miljö, företrädelsevis höghus, Manhattan, stora hinder</td> | <td>Tung urban miljö, företrädelsevis höghus, Manhattan, stora hinder</td> | ||
</tr><tr> | </tr><tr> | ||
<td> | <td>30</td><td>Öken</td><td>Mycket torra områden, stenöken</td> | ||
</tr> | </tr> | ||
</table> | </table> |
Versionen från 21 februari 2013 kl. 11.21
Bakgrund
Utbredningsformeln för frirumsutbredning fungerar inte särskilt bra i urbana miljöer och därför sökte herrarna Okamura och Hata efter en förbättrad variant. Efter många praktiska prov kom man fram till att man approximera utbredningen på större avstånd enligt följande formel:
Där:
- f är frekvensen [MHz]
- d är avståndet mellan sändare och mottagare [km]
- K är den så kallade Okamura-Hata-konstanten
Konstanten 32,45 kan härledas ur den klassiska formeln för Free space path loss med enheterna i MHz och km i stället för exempelvis Hz och meter.
Konstanten K antar olika värden beroende på terrängens beskaffenhet:
Värde för K | Terrängtyp | Anm. |
---|---|---|
10 | Lätt urban | Villaområden, svagt kuperad terräng, inga större hinder |
15 | Urban | Stadskärnor med lite andel höghus, ibland större hinder |
20 | Metropolis | Tung urban miljö, företrädelsevis höghus, Manhattan, stora hinder |
30 | Öken | Mycket torra områden, stenöken |