Fokallängd - Versionshistorik

Anders den 9 juli 2013 kl. 21.57

2013-07-09T21:57:05Z

← Äldre version		Versionen från 9 juli 2013 kl. 21.57
Rad 31:		Rad 31:
	[[category:Optik]]		[[category:Optik]]
	[[category:Fysik]]		[[category:Fysik]]
			[[category:Formelsamling]]

Anders: /* Kameraoptik */

2013-07-02T17:04:39Z

Kameraoptik

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 17.04
Rad 25:		Rad 25:
	Fokallängden är viktig när det gäller kameraoptik och anges för varje linstyp i stort sett alltid i millimeter (mm). Fokallängden ingår även i måttet på hur ljusstark en kameraoptik är, detta anges ofta i uttryck som fokallängden genom en siffra som då blir en faktor genom vilken diametern hos bländarens största öppning kan beräknas.		Fokallängden är viktig när det gäller kameraoptik och anges för varje linstyp i stort sett alltid i millimeter (mm). Fokallängden ingår även i måttet på hur ljusstark en kameraoptik är, detta anges ofta i uttryck som fokallängden genom en siffra som då blir en faktor genom vilken diametern hos bländarens största öppning kan beräknas.

	Ett exempel är ett teleobjektiv med 200 mm fokallängd och största bländare 2.8. Detta anges vanligen därför som ''f''/2,8 där ''f'' står för fokallängden.		Ett exempel är ett teleobjektiv med 200 mm fokallängd och största bländare 2.8. Detta anges vanligen därför som ''f''/2,8 där ''f'' står för fokallängden. Detta innebär i sin tur att största bländaren då har storleken 200/2.8 = ca 71.4 mm. Tittar man på sådan optik finner man också att de har ofta en filtergänga som är t.ex. 77 mm för att rymma bländarlamellerna inuti.


			Ibland har man zoomoptik till kameror där bländarens största storlek anges vid två fokallängder, oftast ändlägena på optiken.

	[[category:Optik]]		[[category:Optik]]
	[[category:Fysik]]		[[category:Fysik]]

Anders den 2 juli 2013 kl. 17.01

2013-07-02T17:01:05Z

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 17.01
Rad 21:		Rad 21:
	<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>		<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>

			== Kameraoptik ==

			Fokallängden är viktig när det gäller kameraoptik och anges för varje linstyp i stort sett alltid i millimeter (mm). Fokallängden ingår även i måttet på hur ljusstark en kameraoptik är, detta anges ofta i uttryck som fokallängden genom en siffra som då blir en faktor genom vilken diametern hos bländarens största öppning kan beräknas.

			Ett exempel är ett teleobjektiv med 200 mm fokallängd och största bländare 2.8. Detta anges vanligen därför som ''f''/2,8 där ''f'' står för fokallängden.

Anders den 2 juli 2013 kl. 16.57

2013-07-02T16:57:34Z

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 16.57
Rad 1:		Rad 1:
	~~[[category:Optik]]~~
	~~[[category:Fysik]]~~

	''Fokallängden'' är avståndet från en lins till ''brännpunkten'', ett annat namn på måttet är därför också ''brännvidd'' och anges hos de flesta brytande optiska instrument. Linser används i kikare, mikroskop, astronomikikare, glasögon och kameralinser och fungerar alltid på samma sätt.		''Fokallängden'' är avståndet från en lins till ''brännpunkten'', ett annat namn på måttet är därför också ''brännvidd'' och anges hos de flesta brytande optiska instrument. Linser används i kikare, mikroskop, astronomikikare, glasögon och kameralinser och fungerar alltid på samma sätt.

Rad 23:		Rad 20:

	<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>		<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>





			[[category:Optik]]
			[[category:Fysik]]

Anders: /* Linsmakarformeln */

2013-07-02T16:57:17Z

Linsmakarformeln

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 16.57
Rad 21:		Rad 21:

	Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.		Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.

	~~<math>\frac{1}{f} = (n-1)</math>~~

	<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>		<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>

Anders: /* Linsmakarformeln */

2013-07-02T16:55:41Z

Linsmakarformeln

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 16.55
Rad 22:		Rad 22:
	Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.		Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.

	<math>~~Simple~~</math>		<math>\frac{1}{f} = (n-1)</math>

	<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>		<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>

Anders: /* Linsmakarformeln */

2013-07-02T16:54:02Z

Linsmakarformeln

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 16.54
Rad 21:		Rad 21:

	Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.		Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.

			<math>Simple</math>

	<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>		<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>

Anders: /* Linsmakarformeln */

2013-07-02T16:53:35Z

Linsmakarformeln

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 16.53
Rad 22:		Rad 22:
	Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.		Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.

	<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left(\frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2}\right)</math>		<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left( \frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2} \right)</math>

Anders den 2 juli 2013 kl. 16.53

2013-07-02T16:53:09Z

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 16.53
Rad 3:		Rad 3:

	''Fokallängden'' är avståndet från en lins till ''brännpunkten'', ett annat namn på måttet är därför också ''brännvidd'' och anges hos de flesta brytande optiska instrument. Linser används i kikare, mikroskop, astronomikikare, glasögon och kameralinser och fungerar alltid på samma sätt.		''Fokallängden'' är avståndet från en lins till ''brännpunkten'', ett annat namn på måttet är därför också ''brännvidd'' och anges hos de flesta brytande optiska instrument. Linser används i kikare, mikroskop, astronomikikare, glasögon och kameralinser och fungerar alltid på samma sätt.

			== Konkav lins ==

	Om ljus faller från vänster till höger genom en lins finns fokalpunkten till höger om linsen om den är konvex. En högbrytande lins innebär att fokalpunkten ligger närmare linsen, en lågbrytande att den ligger längre från. En konkav lins upplevs som förstorande och används därmed i förstoringsglas, kikare och mikroskop av olika slag. Konkava linser används i i glasögon för att korrigera långsynthet samt i kameraoptik.		Om ljus faller från vänster till höger genom en lins finns fokalpunkten till höger om linsen om den är konvex. En högbrytande lins innebär att fokalpunkten ligger närmare linsen, en lågbrytande att den ligger längre från. En konkav lins upplevs som förstorande och används därmed i förstoringsglas, kikare och mikroskop av olika slag. Konkava linser används i i glasögon för att korrigera långsynthet samt i kameraoptik.

	[[File:Fokallängd_konkav.png]]		[[File:Fokallängd_konkav.png]]

			== Konvex lins ==

	Om linsen är konvex i stället ligger fokalpunkten till vänster om linsen. Linsen får då en förminskande verkan. Konvexa linser har därmed negativ fokallängd och en särbrytande effekt vilket för betraktaren upplevs som förminskande. Konvexa linser används för att korrigera närsynthet och förekommer också i kameraoptik för att korrigera olika sorters aberration som uppstår i de konkava linselementen.		Om linsen är konvex i stället ligger fokalpunkten till vänster om linsen. Linsen får då en förminskande verkan. Konvexa linser har därmed negativ fokallängd och en särbrytande effekt vilket för betraktaren upplevs som förminskande. Konvexa linser används för att korrigera närsynthet och förekommer också i kameraoptik för att korrigera olika sorters aberration som uppstår i de konkava linselementen.
Rad 13:		Rad 17:

	Fokallängden eller brännvidden anges normalt i millimeter för kameraoptik och glasögon om man inte anger fokallängden som en [[dioptri]] i stället då man alltid utgår från en fokallängd i meter.		Fokallängden eller brännvidden anges normalt i millimeter för kameraoptik och glasögon om man inte anger fokallängden som en [[dioptri]] i stället då man alltid utgår från en fokallängd i meter.

			== Linsmakarformeln ==

			Linsmakarformeln gäller vid tunna linser där avståndet mellan infallande och utfallande yta kan negligeras i förhållande till fokallängden eller brännvidden hos linsen.

			<math>\frac{1}{f} = (n-1)\left(\frac{1}{r_1} + \frac{1}{r_2}\right)</math>

Anders den 2 juli 2013 kl. 16.49

2013-07-02T16:49:46Z

← Äldre version		Versionen från 2 juli 2013 kl. 16.49
Rad 1:		Rad 1:
	~~{{ofärdig}}~~		[[category:Optik]]
	Fokallängden är avståndet från en lins till brännpunkten, ett annat namn på måttet är också brännvidd och anges hos de flesta brytande ~~optiker~~. ~~Det~~ används i kikare, mikroskop, astronomikikare, glasögon och kameralinser och fungerar alltid på samma sätt.		[[category:Fysik]]

			''Fokallängden'' är avståndet från en lins till ''brännpunkten'', ett annat namn på måttet är därför också ''brännvidd'' och anges hos de flesta brytande optiska instrument. Linser används i kikare, mikroskop, astronomikikare, glasögon och kameralinser och fungerar alltid på samma sätt.

	Om ljus faller från vänster till höger genom en lins finns fokalpunkten till höger om linsen om den är konvex. En högbrytande lins innebär att fokalpunkten ligger närmare linsen, en lågbrytande att den ligger längre från. En konkav lins upplevs som förstorande och används därmed i förstoringsglas, kikare och mikroskop av olika slag. Konkava linser används i i glasögon för att korrigera långsynthet samt i kameraoptik.		Om ljus faller från vänster till höger genom en lins finns fokalpunkten till höger om linsen om den är konvex. En högbrytande lins innebär att fokalpunkten ligger närmare linsen, en lågbrytande att den ligger längre från. En konkav lins upplevs som förstorande och används därmed i förstoringsglas, kikare och mikroskop av olika slag. Konkava linser används i i glasögon för att korrigera långsynthet samt i kameraoptik.