Skillnad mellan versioner av "Utbredningsmodell ITU"
Anders (Diskussion | bidrag) (Skapade sidan med '= ITU-modellen = Internationella teleunionen (ITU) har tagit fram särskilda utbredningsmodeller för tunnlar och specialprojekt. Utbredningsmodellerna bygger på den klassisk...') |
Anders (Diskussion | bidrag) (→Matematisk modell) |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
Där: | Där: | ||
| + | :''P<sub>dB</sub>'' är utbredningsförlusten räknad i [[decibel]] | ||
| + | :''f'' är frekvensen i megahertz [MHz] | ||
| + | :''k'' är en vald eller uppmätt konstant i intervallet 2.0 till 3.0 (enhetslös) | ||
| + | :''d'' är avståndet från sändaren i meter [m] | ||
| + | |||
| + | == Val av konstanten ''k'' == | ||
| + | |||
| + | Att välja konstanten k är inte alltid helt lätt. Det finns erfarenheter och modeller man kan titta på för detta men i slutänden är det säkraste att göra en referensmätning på plats. Konstanten ''k'' kan dessutom vara olika för olika frekvensband, men anses ofta vara tillräckligt lika inom varje frekvensområde (dvs man kan ha en konstant ''k'' för VHF, en annan för UHF och det räcker bra). Eftersom UHF sträcker sig från 300 MHz till 3 GHz så täcker det i dag in alla frekvensband som mobilteleoperatörerna använder sig av men om man i samma system t.ex. distribuerar FM-radio bör man ha ett särskilt uppmätt ''k'' för detta. | ||
| + | |||
| + | En mätning av ''k'' görs genom att man använder sig av referensantenner med kända egenskaper. Därefter påförs en signal av CW-karaktär (omodulerad bärvåg) med känd styrka och frekvens på den ena antennen varefter man på ett uppmätt avstånd tar emot samma signal igen. Mätningen upprepas på ett dubblerat avstånd och repeteras på de frekvensband man önskar bestämma ''k''. Efter detta kan man enkelt bestämma k så att man uppfyller villkoren för de vanliga mätningarna. | ||
| + | |||
| + | Om k är 2.0 har man total frirumsutbredning (free space path loss). Vanliga värden på ''k'' på exempelvis tågbro med fackverk i stål på sidorna och i viss mån tak är i området 2,2 till 2,4. I bergtunnel kan man räkna med en utbredning som ligger runt 2,2 till 2,6 beroende på hur stor tunneln är i förhållande till de fordon som skall passera genom den tunneln. | ||
| + | |||
| + | === Exempel på bestämning av ''k'' === | ||
Versionen från 24 april 2014 kl. 10.13
Innehåll
ITU-modellen
Internationella teleunionen (ITU) har tagit fram särskilda utbredningsmodeller för tunnlar och specialprojekt. Utbredningsmodellerna bygger på den klassiska modellen för frirumsutbredning av radiosignaler men med vissa modifieringar eftersom det förekommer en del hinder i tunnlar.
Matematisk modell
Där:
- PdB är utbredningsförlusten räknad i decibel
- f är frekvensen i megahertz [MHz]
- k är en vald eller uppmätt konstant i intervallet 2.0 till 3.0 (enhetslös)
- d är avståndet från sändaren i meter [m]
Val av konstanten k
Att välja konstanten k är inte alltid helt lätt. Det finns erfarenheter och modeller man kan titta på för detta men i slutänden är det säkraste att göra en referensmätning på plats. Konstanten k kan dessutom vara olika för olika frekvensband, men anses ofta vara tillräckligt lika inom varje frekvensområde (dvs man kan ha en konstant k för VHF, en annan för UHF och det räcker bra). Eftersom UHF sträcker sig från 300 MHz till 3 GHz så täcker det i dag in alla frekvensband som mobilteleoperatörerna använder sig av men om man i samma system t.ex. distribuerar FM-radio bör man ha ett särskilt uppmätt k för detta.
En mätning av k görs genom att man använder sig av referensantenner med kända egenskaper. Därefter påförs en signal av CW-karaktär (omodulerad bärvåg) med känd styrka och frekvens på den ena antennen varefter man på ett uppmätt avstånd tar emot samma signal igen. Mätningen upprepas på ett dubblerat avstånd och repeteras på de frekvensband man önskar bestämma k. Efter detta kan man enkelt bestämma k så att man uppfyller villkoren för de vanliga mätningarna.
Om k är 2.0 har man total frirumsutbredning (free space path loss). Vanliga värden på k på exempelvis tågbro med fackverk i stål på sidorna och i viss mån tak är i området 2,2 till 2,4. I bergtunnel kan man räkna med en utbredning som ligger runt 2,2 till 2,6 beroende på hur stor tunneln är i förhållande till de fordon som skall passera genom den tunneln.
