Skillnad mellan versioner av "Termiskt brus i repeaterlänk"
Anders (Diskussion | bidrag) |
Anders (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 5: | Rad 5: | ||
Boltzmanns konstant har samma enhet som [[entropi]] och den kan uttryckas som: | Boltzmanns konstant har samma enhet som [[entropi]] och den kan uttryckas som: | ||
| − | <math>k_B=1,38065 \cdot 10^{-23} J/K</math> | + | <math>k_B=1,38065 \cdot 10^{-23} \mathrm{J/K}</math> |
| − | <math>k_B=8,61734 \cdot 10^{-5} eV/K</math> | + | <math>k_B=8,61734 \cdot 10^{-5} \mathrm{eV/K}</math> |
Detta ger oss den termiska brusenergin vid en viss temperatur i Joule: | Detta ger oss den termiska brusenergin vid en viss temperatur i Joule: | ||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Eftersom Joule är w/s kan vi multiplicera med bandbredden i Hz och får därmed en bruseffekt i Watt som kan räknas om till dBm. | Eftersom Joule är w/s kan vi multiplicera med bandbredden i Hz och får därmed en bruseffekt i Watt som kan räknas om till dBm. | ||
| − | <math>k \cdot T \cdot B + 30 = N_0\ dBm</math> | + | <math>k \cdot T \cdot B + 30 = N_0\ \mathrm{dBm}</math> |
| − | <math>1,38065 \cdot 10^-23 \cdot 300 + 30 = -173.83\ | + | <math>1,38065 \cdot 10^-23 \cdot 300 + 30 = -173.83 \mathrm{Hz}</math> |
| − | För en given bandbredd gäller då att detta termiska brusgolv som oftast avrundas till <math>-174 dBm/Hz</math> att bandbredden kan adderas som ren ren logaritm enligt <math>10 \cdot log(B)</math>. | + | För en given bandbredd gäller då att detta termiska brusgolv som oftast avrundas till <math>-174 \mathrm{dBm/Hz}</math> att bandbredden kan adderas som ren ren logaritm enligt <math>10 \cdot log(B)</math>. |
Versionen från 16 februari 2013 kl. 03.06
I en repeaterlänk förekommer termiskt brus samt förstärkarbrus. Den totala brusfaktor en viss länk ger kan beräknas genom Friis formel för kaskadkopplade bruskällor och den totala förstärkningsfaktorn för systemet. Tillsammans ger detta den brusbelastning som en radiobasstation ser.
Detta brus är så kallat vitt brus och egentligen ej frekvensberoende. Det kan beräknas från den temperatur källan har och Boltzmanns konstant. Denna konstant fås genom beroendet 
där konstanten motsvarar avogadros tal 
dividerat med allmänna gaskonstanten 
.
Boltzmanns konstant har samma enhet som entropi och den kan uttryckas som:
Detta ger oss den termiska brusenergin vid en viss temperatur i Joule:
Eftersom Joule är w/s kan vi multiplicera med bandbredden i Hz och får därmed en bruseffekt i Watt som kan räknas om till dBm.
För en given bandbredd gäller då att detta termiska brusgolv som oftast avrundas till 
att bandbredden kan adderas som ren ren logaritm enligt 
.
