Skillnad mellan versioner av "Termiskt brus i repeaterlänk"
Från Täpp-Anders
Anders (Diskussion | bidrag) (Created page with "I en repeaterlänk förekommer termiskt brus samt förstärkarbrus. Den totala brusfaktor en viss länk ger kan beräknas genom Friis formel") |
Anders (Diskussion | bidrag) |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
| − | I en repeaterlänk förekommer termiskt brus samt förstärkarbrus. Den totala brusfaktor en viss länk ger kan beräknas genom [[Friis formel]] | + | I en repeaterlänk förekommer termiskt brus samt förstärkarbrus. Den totala brusfaktor en viss länk ger kan beräknas genom [[Friis formel för kaskadkopplade bruskällor]] och den totala förstärkningsfaktorn för systemet. Tillsammans ger detta den brusbelastning som en radiobasstation ser. |
| + | |||
| + | Detta brus är så kallat ''vitt brus'' och egentligen ej frekvensberoende. Det kan beräknas från den temperatur källan har och Boltzmanns konstant. Denna konstant fås genom beroendet <math>k_B=\frac{R}{N_A}</math> där konstanten motsvarar [[avogadros tal]] <math>N_A</math> dividerat med [[allmänna gaskonstanten]] <math>R</math>. | ||
| + | |||
| + | Boltzmanns konstant har samma enhet som [[entropi]] och den kan uttryckas som: | ||
| + | |||
| + | <math>k_B=1,38065 \cdot 10^{-23} J/K</math> | ||
| + | <math>k_B=8,61734 \cdot 10^{-5} eV/K</math> | ||
Versionen från 16 februari 2013 kl. 02.49
I en repeaterlänk förekommer termiskt brus samt förstärkarbrus. Den totala brusfaktor en viss länk ger kan beräknas genom Friis formel för kaskadkopplade bruskällor och den totala förstärkningsfaktorn för systemet. Tillsammans ger detta den brusbelastning som en radiobasstation ser.
Detta brus är så kallat vitt brus och egentligen ej frekvensberoende. Det kan beräknas från den temperatur källan har och Boltzmanns konstant. Denna konstant fås genom beroendet 
där konstanten motsvarar avogadros tal 
dividerat med allmänna gaskonstanten 
.
Boltzmanns konstant har samma enhet som entropi och den kan uttryckas som:
