Skillnad mellan versioner av "Brustemperatur"
Från Täpp-Anders
Anders (Diskussion | bidrag) (Created page with "Brustemperaturen hos ett steg i en radiodel kan beräknas genom att multiplicera den temperatur steget arbetar vid med Bolzmanns konstant. <math>k_B = \frac{R}{N_A}</math> K...") |
Anders (Diskussion | bidrag) (→Beräkna brus i radiosystem) |
||
| Rad 15: | Rad 15: | ||
Bruseffekten vid rumstemperatur är alltså -147 dBm/Hz. Därefter multiplicerar man med bandbredden och den förstärkning som kommer efter steget där bruset uppstår. Då kan man beräkna stegets totala brus. | Bruseffekten vid rumstemperatur är alltså -147 dBm/Hz. Därefter multiplicerar man med bandbredden och den förstärkning som kommer efter steget där bruset uppstår. Då kan man beräkna stegets totala brus. | ||
| − | <math> | + | <math>N_T = N_t + NF + G</math> |
| − | Där | + | Där <math>N_T</math> är bruset, <math>N_t</math> är termiska bruseffekten, <math>NF</math> är stegets brusfaktor i dB och <math>G</math> är systemets förstärkning uttryckt i dB. |
Versionen från 2 februari 2013 kl. 23.07
Brustemperaturen hos ett steg i en radiodel kan beräknas genom att multiplicera den temperatur steget arbetar vid med Bolzmanns konstant.
Konstanten har samma enhet som entropi och kan uttryckas i joule/kelvin (J/K) eller eV/K.
Den termiska energin vid rumstemperatur är alltså ungefär:
k_B T = 8,617 \cdot 10^{-5} \cdot 295 = 25,42 J
Omsatt i dBm relaterat till 1 mW blir detta: -147 dBm/Hz
Beräkna brus i radiosystem
Bruseffekten vid rumstemperatur är alltså -147 dBm/Hz. Därefter multiplicerar man med bandbredden och den förstärkning som kommer efter steget där bruset uppstår. Då kan man beräkna stegets totala brus.
Där 
är bruset, 
är termiska bruseffekten, 
är stegets brusfaktor i dB och 
är systemets förstärkning uttryckt i dB.
